Ännu närmre...

Nu har tydligen pappa hittat en lägenhet. Inte vilken lägenhet som helst, lägenheten mitt emot där min bästa kompis bor. Jag kommer aldrig våga vara hemma hos henne mer. Och det är gångavstånd från huset jag bor i. Endast några hundra meter. Jag känner mig riktigt chockad och ledsen. Jag har inte pratat med min pappa sedan i maj och nu är det oktober. 5 månader alltså.

Det är inte bara det att han flyttar så väldigt nära mig som gör mig ledsen. Han berättade det inte ens för mig. Jag har fått reda på det genom min syster. Hon fick ett sms av honom där det stod adressen till hans nya lägenhet.
Jag saknar honom så himla mycket, men den här gången tänker jag inte ge mig. Jag vill bara att han ska försvinna och lämna mig ifred.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0