Pappa

Pappa och mamma skilde sig när jag var fyra år. Trodde jag. Jag är inte helt säker längre. Det är vad jag har trott i hela mitt liv, men för några månader sedan ska pappa att han flyttade från oss när jag bara var ett år. Det är mycket jag är osäker på vad det gäller pappa. Jag tror att han gifte sig efter att ha flyttat från oss. Men jag minns inte riktigt. Han och hans flickvän bodde i alla fall mitt i Oslo. Och de höll ihop ganska länge. Jag och min syster hälsade på dem flera gånger och vi tyckte det var jättekul. Vi var så pass små så att vi inte vågade flyga ensamma dit så pappa körde hit och hämtade oss. Och vi bodde på Öland, så det var en bit.
Pappa flyttade närmare oss och han började dricka. Han började behandla mig illa. Jag förstod aldrig varför bara mig, och inte min syster? Jag förstår det fortfarande inte. Jag var ju trots allt minst. Jag var ungefär 8 år då. Jag förstod inte varför han drack så mycket. Han gjorde bara mitt och min systers liv svårare.
Men jag är glad att jag hade min syster. Om jag hade varit ensam med honom hade jag inte klarat det. Nu bor han flera hundra mil härifrån. Jag har inte pratat med honom på 3 månader, men han har ringt till mig. Jag har bara inte svarat. För jag har helt enkelt inte orkat prata med honom. Om ett dolt nummer ringer till min mobil vågar jag inte svara. Känner jag inte igen numret vågar jag inte svara. Om det är pappa och han är onykter vill jag inte prata med honom.
Förut var han bara full på kvällarna, och det var endast då han ringde. För några månader sedan ringde han klockan två på eftermiddagen och jag svarade eftersom jag inte trodde att han skulle vara full så pass tidigt. Men det var han och jag grät hela eftermiddagen för att han sa så otroligt taskiga saker till mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0